Flaggan hissades. Vad gör Kyrkslätt nästa?

Måndagen den 22 juni 2026 hissades regnbågsflaggan för första gången vid Kyrkslätts kommunhus. Beslutet fattades i mars, då fullmäktige godkände förslaget om att hissa prideflaggan med rösterna 30–14. Framöver kommer flaggan att hissas två gånger om året.

Är prideflaggningen bara en symbol?

Vissa hävdar att prideflaggningen bara är en symbol. För dem som har utsatts för diskriminering, utfrysning eller mobbning på grund av sin identitet har flaggningen dock en mycket konkret betydelse. Den officiella flaggningen visar att kommunen ser alla sina invånare, värdesätter dem och välkomnar var och en att vara sig själv. För många LHBTIQ-personer, oavsett ålder, kan flaggningen vara ett budskap om att de inte är ensamma.

Enligt Enkäten Hälsa i skolan från Institutet för hälsa och välfärd upplever var sjunde elev i högstadiet som tillhör en sexuell minoritet mobbning i skolan minst en gång i veckan. Situationen har dessutom försämrats under de senaste åren. I en sådan atmosfär har synliga handlingar för jämlikhet särskild betydelse. För en ung person som funderar över sin egen identitet eller känner sig utanför kan regnbågsflaggan vara ett budskap om att hen inte är ensam.

Vilka konkreta åtgärder behövs vid sidan av flaggningen?

I Kyrkslätts strategi betonas jämlikhet, icke-diskriminering och ungdomsvänlighet. Att hissa prideflaggan är ett steg mot att förverkliga dessa värden i praktiken. Värdena förverkligas dock inte enbart genom symboler. Därför behövs det även konkreta åtgärder vid sidan av flaggningen.

Jämlikheten måste också synas i vardagens möten. På ungdomsgårdar, i skolor och inom elevvården måste det finnas tillräcklig kompetens för att kunna identifiera och stödja LHBTIQ-ungdomars behov samt hjälpa ungdomar som upplever ensamhet, utanförskap eller mobbning. Under höstens budgetförhandlingar måste man utvärdera om de nuvarande resurserna motsvarar detta behov.

Varför framhävs kommunernas roll just nu?

I den samhälleliga debatten ifrågasätts för närvarande betydelsen av jämlikhet och rollen för de aktörer som stöder minoriteter på ett mer synligt sätt än tidigare. Just därför framhävs kommunernas roll som skapare av en trygg och accepterande atmosfär. På lokal nivå möter vi varandra i vardagen, i skolor, på ungdomsgårdar och i fritidsaktiviteter.

Enligt kommunallagen är kommunen skyldig att främja sina invånares välbefinnande. Denna skyldighet slutar inte vid flaggstången. Kyrkslätt har möjlighet att visa att jämlikhet är mer än bara festtal eller ett mål som står skrivet i strategin. Jämlikhet handlar om konkreta åtgärder som bidrar till att skapa en tryggare kommun för oss alla.

Flaggan är nu hissad. Nu gäller det att se till att det inte bara blir en symbolisk gest, utan att vi arbetar för att Kyrkslätt ska vara en trygg och inkluderande kommun för alla.

Författare: Suvi Annala (suppleant i kommunfullmäktige och suppleant i kommunstyrelsen) och Lauri Lavanti (kommunfullmäktigeledamot och ledande mjukvaruutvecklare).

Publicerat även i: Kirkkonummen Sanomat, 23 juni 2026.