Jag är kommunfullmäktigeledamot i Kyrkslätt. Det innebär att jag är med och beslutar om kommunens budget, planläggning, serviceavtal och infrastruktur — beslut som direkt formar hur det är att leva här. De flesta av dessa beslut fattas utan större offentlig uppmärksamhet, och det är precis då det spelar roll vem som är i rummet och vad de förstår.
De frågor jag driver hårdast lokalt är desamma som jag skriver om nationellt: digitala tjänster som faktiskt fungerar för invånarna snarare än bara kryssar i en upphandlingsruta, planläggning som bygger på Kyrkslätts geografi i stället för att motarbeta den, och kollektivtrafik som förbinder kommunen i stället för att lämna hela stadsdelar beroende av bil.
Kyrkslätt är en tvåspråkig kustkommun som växer snabbt i kanten av Helsingforsregionen. Den har verkliga tillgångar — strandlinje, natur, en blandad gemenskap — och verkliga påfrestningar: en intäktsbas som har svårt att hålla jämna steg med behoven och ett järnvägskorridor som spelar stor roll för hur hela regionen utvecklas. Lokalpolitiken här är inte småpolitik.
-
AI hjälper trygga kommunala tjänster, men det är inte gratis
I Konnevesi kortade AI handläggningstiden från två månader till dagar. Kyrkslätt är för litet att agera ensamt — men samarbete gör förändring möjlig.
-
Fullmäktigemotion: digital beredskap
Kyrkslätt förlitar sig på digitala system i nästan all sin verksamhet. Motionen föreslår kartläggning av beroenden och övergång till öppna filformat.
-
Jag röstade mot Västra
Jag röstade mot Västra kustsamarbetet. Fullmäktige beslutade annorlunda. Pengarna hör till bildningsservicen, inte ett avtal man inte kan lämna.
-
Lähteelä — en gem vid Kyrksländets kust
Kyrksländ köpte Lähteelä som kustanläggning. En av få platser vid kusten dit man kan ta sig utan egen båt — nu permanent tillgängligt för alla invånare.
-
Kyrkslätt till alla: du hör hemma här
Mobbning av regnbågsungdomar ökar. Kyrkslätt röstade 30–14 för flaggning — en liten gest med mätbara effekter på ungas välmående.
-
Västbanan avslöjade problem i Kyrkslätts beslutsfattande
Vid fattandet av Västbanans beslut mättes beslutsfattarnas förmåga att fatta strategiskt viktiga, framåtblickande beslut för hela kommunen.
-
Lyyra öppnar nya möjligheter för Kyrkslättsborna
Renoveringen av Kyrkslätts centrum skapar ett bildningskluster av Fyyri, Lyyra och Provstparken. Det ger förutsättningar för tillväxt i decennier.
-
Jag röstade för Västernabanan
Jag röstade för att Kyrkslätt ansluter sig till Västernabanan. Beslutet avgör om norra Kyrkslätt får en närtågsstation eller inte.
-
Kollektivtrafiken kan inte bli dyrare i all oändlighet
HSL, samkommunen som ansvarar för kollektivtrafiken i huvudstadsregionen, planerar avsevärda biljetthöjningar för bussar och tåg under de kommande åren.
-
Fullmäktigemotion: årlig Pride-flaggning
Kyrkslätts strategi främjar jämlikhet och likabehandling. Att hissa Pride-flaggan är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd för att omsätta strategin.
-
En kall skörd för Kyrkslätt – svaga beslut
Halvtidsöverläggningen innebar nedskärningar i statsandelar och samfundsskatt. Det inskränker kommunfullmäktiges handlingsutrymme avsevärt.
-
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift. Satsningar på utbildning är investeringar som syns långt in i framtiden, utan snabba vinster.
-
Fullmäktigemotion: årlig Pride-flaggning i Kyrkslätt
Regeringen anser att vi borde ställa unga som studerar på andra stadiet i en ojämlik ställning beroende på om de har EU-medborgarskap eller inte.
-
En växande kommun behöver ett livskraftigt centrum
Renoveringen av Kyrkslätts centrum är ett gyllene tillfälle. Ett livskraftigt centrum lockar invånare och företag — och stärker kommunens ekonomi.
-
Tro är inte kunskapens värde
Partier marknadsför sig med hjälp av bilder. Det lönar sig att utmana kandidaterna och fråga vad påståenden grundar sig på i verkligheten.
-
I kommunalvalet avgörs vardagsfrågor
Kommunalvalet kan verka komplicerat, men handlar om vardagsfrågor: skolor, daghem och kommunikationer. Du har makt att påverka.
-
Tillsammans är vi starkare
Ökad polarisering och ojämlikhetsskapande politik splittrar onödigt vårt folk. Historien visar att vi klarar oss bäst när vi samarbetar.
-
Essäer om invandring: om asylsökande
Det finns många missuppfattningar om asylsökande. Det är viktigt att skilja fakta från myter — sökande lever inte på skattebetalarnas bekostnad.
-
Essäer om invandring: de som beviljats asyl i Finland
Att få asyl är ingen självklarhet, utan en noggrant definierad process. Alltför ofta glöms de faktiska människorna bakom ansökningarna bort.
-
Essäer om invandring: de som kom till Finland för att studera
Studerande från utlandet tillför kompetent arbetskraft till Finland. Trots det har vi stora utmaningar med deras sysselsättning efter studierna.
-
Essäer om invandring: arbetsbaserad invandring till Finland
Arbetsbaserad invandring bidrar till att lösa Finlands arbetskraftsbrist. Det krävs dock bättre förutsättningar för integration och sysselsättning.
-
Är utbildningen under särskilt skydd?
Utbildningen skärs ned kraftigt, trots att regeringen hävdar motsatsen. Indexhöjningar och lagreformer täcker inte hundratals miljoner i nedskärningar.
-
Essäer om invandring: familjebaserad invandring
De som invandrar på basis av familjeband är en mångfaldig grupp. De är ofta längre framme i integrationen än andra invandrargrupper.
-
Grattis, Finland!
Finland fyller 107 år. Det är dags att rehabilitera patriotismen — Finland är ett av världens bästa länder, där alla är lika värda.
-
Essäer om invandring: invandringsvolymen till Finland
I invandringsdebatten glöms volymen ofta bort. Finlands invandring är en bråkdel av jämförbara länders nivåer — fakta som sällan nämns.
-
Essäer om invandring: om invandringsdebatten
Invandringsdebatten domineras länge av kritiska röster. Det är dags att granska ämnet mer balanserat och faktabaserat — med fokus på vad forskning säger.
-
Ett steg fram, två steg tillbaka
Regeringen gör nödvändiga reformer för gymnasiet, men de kompenserar inte nedskärningarna på 120 miljoner euro i yrkesutbildningen.
-
En bättre framtid: ansvaret ligger hos oss vuxna
Unga lever mitt i kriser — klimat, pandemi, krig. Ansvaret för en bättre framtid ligger hos oss vuxna, inte hos ungdomarna.
-
Jag kandiderar i kommunal- och välfärdsval 2025
Jag kandiderar i både kommunal- och välfärdsomradesvalet 2025. Viktigast för mig är att säkra barn och ungdomars möjligheter i Kyrkslätt.
-
Att spara på barnens utbildning lönar sig inte
Regeringen planerar att spara på planeringen av småbarnspedagogik. I praktiken övervältras kostnaderna på kommunerna och invånarna istället.
-
Varuboden-Osla andelslagsval berör oss alla
Varuboden-Oslas andelslagsval pågår nu. Genom att rösta påverkar du människors arbetsplatser, konsumtionsbeteende och lokala tjänster.
-
Vår natur är vårt trumfkort — år efter år
En av Kirkkonummis viktigaste dragningskrafter är vår natur. Det deltagarbudgeterande som nyss inletts har återigen visat det.
-
Nytt år, bekant dålig vinterväghållning i Kyrkslätt
Kyrkslätts vinterväghållning har återigen visat sig lika bristfällig som tidigare år. Det behöver inte vara så — vi kan välja att kräva kvalitet.
-
Kommunen måste planera långsiktigt
Kommunen måste planera långsiktigt. Kortsiktiga beslut utan framförhållning leder till merkostnader och sämre service för invånarna på sikt.
-
Med ord formar vi verkligheten — språkets makt
Rasismredogörelsen är ett viktigt steg. Ordval spelar roll — med ord formar vi verkligheten och vårt sätt att förhålla oss till olikhet.
-
Förr var det bättre
Det vill säga för lätttrafiken — fotgängare och cyklister. Tänk om vi slutade bygga samhället på privatbilismens villkor?
-
Närnatur måste värnas
Inte varje skog behöver fällas. Närnatur som är i aktivt bruk i synnerhet bör bevaras och är en viktig del av vår kommun.
-
Hälsan tillhör alla
Att avskaffa sote-klientavgifter sparar byråkrati, åtgärdar problem innan de växer och säkerställer att ingen lämnas utan vård av ekonomiska skäl.
-
Sote är välfärdssamhällets hörnsten — hälsovården tillhör alla
Social- och hälsovård är dyr men nödvändig. Utan ett fungerande system kan vi inte längre kalla Finland en välfärdsstat.
-
Vad om det inte fanns någon hälsovårdscentral?
Vad om Jorvi akutmottagning vore den enda jouren för hela västra Nyland? Vad om man alltid behövde köa i timmar på Jorvi?
-
Grundtrygghetsutskottet — vad är det?
Grundtrygghetsutskottet behandlar invånarnas rättelseyrkan i grundtrygghetsfrågor. Mötenas innehåll är sekretessbelagt, men fallen ger lärdomar.
-
Jag kandiderar i välfärdsområdesvalet 2022
Jag ställer upp i välfärdsomradesvalet. Viktigast är att bevara närtjänster, hålla hälsovården offentlig och trygga vårdpersonalens välmående.
-
Daghem behöver lärare
Daghemmen lider av brist på lärare inom småbarnspedagogiken. Kyrkslätt har möjlighet att bygga en ny sorts arbetsmiljö och locka kompetens.
-
Välplanerat är halvt gjort, men…
Projektplanen för Gesterby skolkomplex har återremitterats tre gånger. Projektet har utretts i sex år utan att ett nytt skolhus har byggts.
-
Tillräcklig förskola är barnets rätt — komprovissa inte
I centrumområdet råder redan brist på daghemsplatser. Nya detaljplaner ökar behovet — tillräckliga platser för småbarnspedagogik måste tryggas.
-
Klubbverksamhet inom småbarnspedagogiken — barnets bästa
Klubbverksamhet inom småbarnspedagogiken är ett kostnadseffektivt stöd för barn och familjer. Men verksamhetens framtid är osäker i Kyrkslätt.
-
Kyrkslätt-tillägget är även din fördel
Kyrkslätt-tillägget gynnar inte bara de familjer som får det — det stärker hela kommunens livskraft och attraktionskraft för barnfamiljer.
-
Kommunalt tillägg till hemvårdsstödet — en liten kostnad, en stor skillnad
Kyrkslätts fullmäktige avskaffade hemvårdsstödets kommunalt tillägg. Liten kostnad, men stor betydelse för barnfamiljer och kommunens vitalitet.
