Hoppa till huvudinnehållet ➡ Hoppa till sidfoten ➡

Digitali­sering – IT och in­formations­politik

Lauri Lavanti sitter på en pall och lutar sig mot ett högt bord. Han har på sig en svart kavaj och en blåvit blommig skjorta. I kavajfickan finns en flerfärgad bröstduk. En trappa i bakgrunden.

Digitalisering är både en möjlighet och en risk. Finland måste leda med kvalitet, inte bara hastighet — att misslyckas i stor skala är dyrt och svårt att reversera.

Offentlig sektors digitalisering kräver specifikt interoperabilitet, öppna standarder och tillgänglighet för alla — inte bara de som är bekväma med digitala gränssnitt. Leverantörsinlåsning är den största långsiktiga risken: när offentliga tjänster byggs på proprietära plattformar förlorar den offentliga sektorn förhandlingsstyrka och flexibilitet. Som programvaruexpert har jag många gånger sett hur upphandlingsbeslut utan teknisk eftertanke skapar beroenden som kostar mer att lämna än man är beredd att betala.

Den mänskliga dimensionen spelar också roll. Digitalisering får inte utesluta människor som har svårt med onlinegränssnitt — läkarbesök, förmånsansökningar och tillståndsansökningar måste förbli tillgängliga via icke-digitala kanaler. Effektivitetsvinster bör inte uppnås genom att tvinga de mest utsatta att anpassa sig till den kanal som är mest bekväm för leverantören.