AI förändrar allt — arbetet, ekonomin och hur staten betjänar oss. Jag skriver om hur det landar på tre saker som måste fungera: ekonomin, bildningen och friheten. Deras syntes är digital självständighet: ett samhälle som använder tekniken på sina egna villkor.
Vad innebär det att leva i AI:s era?
Jag har över ett årtiondes praktisk erfarenhet av att bygga säker programvara och banktjänster. Med den bakgrunden skriver jag om varför AI inte bara effektiviserar arbetet utan tvingar oss att tänka om hela det sociala skyddsnätet, varför digital självständighet är en förutsättning för ett fritt samhälle, och hur vi kan se till att teknikens vinster når alla — inte bara ett fåtal.
Artificiell intelligens
Jag arbetar med AI-verktyg professionellt som lead developer — och jag har byggt upp hela mitt teams sätt att arbeta med dem. Jag argumenterar utifrån praktisk erfarenhet, inte teori. AI är vår tids mest betydande produktivitetstransformation, och Finland måste engagera sig med det aktivt och kritiskt.
AI förstärker både förmåga och fördomar. I offentliga tillämpningar — förmånsbeslut, tillståndshantering, prediktiv polisverksamhet — är insatserna för höga för att driftsätta system utan transparens och mänsklig tillsyn. Jag förespråkar revisionsbara algoritmer vid konsekventa beslut, öppen källkod där det är möjligt, och obligatorisk mänsklig granskning av beslut som påverkar individers rättigheter.
Ju kraftfullare AI blir, desto viktigare blir integritetsskyddet. AI-system är datahungriga; utan starka dataskyddsregler blir de övervakningsinfrastruktur. EU:s AI-förordning är ett steg i rätt riktning, men genomförandet måste vara substantiellt — inte bara bocka av rutor.
-
AI hjälper trygga kommunala tjänster, men det är inte gratis
I Konnevesi kortade AI handläggningstiden från två månader till dagar. Kyrkslätt är för litet att agera ensamt — men samarbete gör förändring möjlig.
-
AI förändrar vad utvecklare får betalt för
AI gör på två minuter det som en utvecklare tidigare behövde två veckor på sig för. Priset på kod rasar — men vad ska utvecklare få betalt för i stället?
-
År 2026 är AI-året
AI förändrar samhället — men kanske inte som du tror. De största förändringarna ser vi i privatlivet och i barnens och ungdomarnas vardag.
Ekonomi
Finlands ekonomi måste fungera under AI-omställningen. Det betyder nya företag, nya jobb och offentliga tjänster som faktiskt använder tekniken — inte köper den som en svart låda. Utan teknisk kompetens i riksdagen fattas beslut om AI-upphandling, datainfrastruktur och arbetslivet av människor som inte vet vad de köper.
Jag skriver om ekonomin utifrån vad jag gjort i över ett årtionde: byggt programvara och programvaruteam inom olika branscher. AI förändrar grunden för arbete, konkurrenskraft och offentliga tjänster. Finland kan leda omställningen, men bara om offentliga satsningar riktas mot inhemsk kompetens på ett sätt som faktiskt förstår vad som görs.
En fungerande ekonomi i AI-eran är inte en slogan. Det är substans: kompetens som överlever omställningen, företag som kan bygga på finsk och europeisk infrastruktur, och en stat som upphandlar teknik på sina egna villkor.
-
De gröna – Marknadsekonomiets sanna försvarare
Marknadsekonomin är det bästa sättet att fördela resurser. De gröna är dess enda sanna försvarare i Finland – riktiga marknader, inte kamrerekonomi.
-
Grön ekonomisk politik kräver en plats vid bordet
Att lämna skuldbromsavtalet ändrar inte storleken på anpassningen — det tar bort De Grönas möjlighet att påverka hur anpassningen genomförs.
-
Jag röstade mot Västra
Jag röstade mot Västra kustsamarbetet. Fullmäktige beslutade annorlunda. Pengarna hör till bildningsservicen, inte ett avtal man inte kan lämna.
Lärande
Finlands styrka har alltid varit dess människor och deras kunnande. I AI-eran måste bildningen förbli sömlös — från småbarnspedagogiken till arbetslivet — så att ingen lämnas efter i en omställning som redan pågår. Annars samlas AI:s produktivitetsvinster hos en liten grupp medan resten ser sitt arbete förändras utan verktyg att hänga med.
Utbildning är inte en kostnadspost som trimmas när budgeten stramas åt. Det är den centrala infrastrukturen i hela ekonomin efter AI-omställningen. Nedskärningar i undervisning, bibliotek, yrkesutbildning och vuxenutbildning betalas tillbaka tiofalt när arbetsmarknaden ändras snabbare än människor hinner lära sig nya saker.
Sömlös bildning betyder att vägen hålls öppen — mellan skolor, mellan jobb, mellan livsfaser. AI gör den vägen oerhört mycket viktigare. Det land som håller vägen öppen för alla får tillgång till hela sitt folks potential. Det är en starkare grund än någon annan konkurrensfördel.
-
AI kan inte allt
AI har presenterats som ett sätt att göra Finlands offentliga tjänster till världens bästa. Det kan ha sin roll i det, men viktigast vore en helhetsbedömning.
-
En kall skörd för Kyrkslätt – svaga beslut
Halvtidsöverläggningen innebar nedskärningar i statsandelar och samfundsskatt. Det inskränker kommunfullmäktiges handlingsutrymme avsevärt.
-
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift. Satsningar på utbildning är investeringar som syns långt in i framtiden, utan snabba vinster.
Frihet
Frihet i AI-eran är inget abstrakt. Det är frågan om dina data, din kommunikation och din vardag förblir dina när merparten av infrastrukturen runt dem ägs av någon annan. Integritetsskyddet är grundfallet — men den bredare frågan är om medborgerliga rättigheter överlever en teknik som skalar övervakning till alla, nästan gratis.
Jag har under min karriär byggt programvara i miljöer där reglerna kring data tas på allvar — bank, säkerhet, reglerade system. Den erfarenheten gör en sak uppenbar: integritet och medborgerliga rättigheter skyddar sig inte själva. De skyddas av lagar, av upphandlingsbeslut och av människor i riksdagen som kan läsa ett tekniskt förslag och säga om det gör det som påstås.
Att trygga friheten i AI-eran kräver ärlighet om avvägningarna. Massövervakning, utvidgad användning av biometriska identifierare och automatisk meddelandekontroll är inte neutrala verktyg som väntar på att användas klokt. De omformar förhållandet mellan medborgare och stat. Riksdagens uppgift är att sätta gränserna innan verktygen byggs — inte debattera dem i efterhand.
-
Chat control: parlamentet handlade rätt
Chat control-lagens förlängning röstades ned i Europaparlamentet. KRP:s siffror är verkliga, men parlamentet handlade ändå rätt — och här är skälet.
-
Användningen av biometriska identifierare i pass får inte utvidgas
När fingeravtryck infördes i pass skapades ett nationellt biometriskt register i Finland. Nu vill regeringen öppna det för polisens bruk.
-
Grundläggande rättigheter får inte rivas utan grund
Regeringen planerar att utvidga underrättelselagstiftningens metoder mot brottslighet utan individuell misstanke — ett allvarligt hot mot grundrättigheter.
Digital självständighet
Finland och Europa måste kontrollera sin egen digitala infrastruktur. Jag är huvudinitiativtagare till medborgarinitiativet om digital självständighet. Med det kräver vi att Finland minskar sitt beroende av ett fåtal utländska leverantörer av digitala tjänster.
Finlands offentliga förvaltning är starkt beroende av exempelvis amerikanska hyperscalers — Amazon, Microsoft och Google. Den geopolitiska risken med detta beroende har ökat kraftigt sedan 2022. Finska och europeiska alternativ finns: UpCloud är ett konkret exempel på en högpresterande inhemsk molntjänst som offentliga organisationer kan välja redan idag. Jag förespråkar uppdelning av offentlig IT-upphandling, prioritering av öppen källkod och beaktande av krisberedskap.
Digital självständighet handlar också om dataportabilitet och att undvika inlåsning till leverantörer. Offentliga data som skapats med offentliga medel bör vara portabla och lagras på ett sätt som hindrar utländska stater från att missbruka dem.
-
Fullmäktigemotion: digital beredskap
Kyrkslätt förlitar sig på digitala system i nästan all sin verksamhet. Motionen föreslår kartläggning av beroenden och övergång till öppna filformat.
-
Digital självständighet byggs steg för steg
Digital självständighet byggs i varje upphandlingsbeslut. Helsingfors valde finska UpCloud som plattform för kärnsystemet för stadens tjänster.
-
Digital självständighet är en nödvändighet
Som Rysslands granne har Finland lärt sig att vara beredd. Begreppen försörjningstrygghet och suveränitet har dock inte spridit sig till digitala tjänster.
Kyrkslätt
Jag är kommunfullmäktigeledamot i Kyrkslätt. Det innebär att jag är med och beslutar om kommunens budget, planläggning, serviceavtal och infrastruktur — beslut som direkt formar hur det är att leva här. De flesta av dessa beslut fattas utan större offentlig uppmärksamhet, och det är precis då det spelar roll vem som är i rummet och vad de förstår.
De frågor jag driver hårdast lokalt är desamma som jag skriver om nationellt: digitala tjänster som faktiskt fungerar för invånarna snarare än bara kryssar i en upphandlingsruta, planläggning som bygger på Kyrkslätts geografi i stället för att motarbeta den, och kollektivtrafik som förbinder kommunen i stället för att lämna hela stadsdelar beroende av bil.
Kyrkslätt är en tvåspråkig kustkommun som växer snabbt i kanten av Helsingforsregionen. Den har verkliga tillgångar — strandlinje, natur, en blandad gemenskap — och verkliga påfrestningar: en intäktsbas som har svårt att hålla jämna steg med behoven och ett järnvägskorridor som spelar stor roll för hur hela regionen utvecklas. Lokalpolitiken här är inte småpolitik.
-
Lähteelä — en gem vid Kyrksländets kust
Kyrksländ köpte Lähteelä som kustanläggning. En av få platser vid kusten dit man kan ta sig utan egen båt — nu permanent tillgängligt för alla invånare.
-
Kyrkslätt till alla: du hör hemma här
Mobbning av regnbågsungdomar ökar. Kyrkslätt röstade 30–14 för flaggning — en liten gest med mätbara effekter på ungas välmående.
-
Västbanan avslöjade problem i Kyrkslätts beslutsfattande
Vid fattandet av Västbanans beslut mättes beslutsfattarnas förmåga att fatta strategiskt viktiga, framåtblickande beslut för hela kommunen.
