Hoppa till huvudinnehållet ➡ Hoppa till sidfoten ➡

Inlägg

Lauri Lavanti sitter på en pall och lutar sig mot ett högt bord. Han har på sig en svart kavaj och en blåvit blommig skjorta. I kavajfickan finns en flerfärgad bröstduk. En trappa i bakgrunden.

AI förändrar allt — arbetet, ekonomin och hur staten betjänar oss. Jag skriver om hur det landar på tre saker som måste fungera: ekonomin, bildningen och friheten. Deras syntes är digital självständighet: ett samhälle som använder tekniken på sina egna villkor.

Vad innebär det att leva i AI:s era?

Jag har över ett årtiondes praktisk erfarenhet av att bygga säker programvara och banktjänster. Med den bakgrunden skriver jag om varför AI inte bara effektiviserar arbetet utan tvingar oss att tänka om hela det sociala skyddsnätet, varför digital självständighet är en förutsättning för ett fritt samhälle, och hur vi kan se till att teknikens vinster når alla — inte bara ett fåtal.

Artificiell intelligens

Jag arbetar med AI-verktyg professionellt som lead developer — och jag har byggt upp hela mitt teams sätt att arbeta med dem. Jag argumenterar utifrån praktisk erfarenhet, inte teori. AI är vår tids mest betydande produktivitetstransformation, och Finland måste engagera sig med det aktivt och kritiskt.

AI förstärker både förmåga och fördomar. I offentliga tillämpningar — förmånsbeslut, tillståndshantering, prediktiv polisverksamhet — är insatserna för höga för att driftsätta system utan transparens och mänsklig tillsyn. Jag förespråkar revisionsbara algoritmer vid konsekventa beslut, öppen källkod där det är möjligt, och obligatorisk mänsklig granskning av beslut som påverkar individers rättigheter.

Ju kraftfullare AI blir, desto viktigare blir integritetsskyddet. AI-system är datahungriga; utan starka dataskyddsregler blir de övervakningsinfrastruktur. EU:s AI-förordning är ett steg i rätt riktning, men genomförandet måste vara substantiellt — inte bara bocka av rutor.

Ekonomi

Finlands ekonomi måste fungera under AI-omställningen. Det betyder nya företag, nya jobb och offentliga tjänster som faktiskt använder tekniken — inte köper den som en svart låda. Utan teknisk kompetens i riksdagen fattas beslut om AI-upphandling, datainfrastruktur och arbetslivet av människor som inte vet vad de köper.

Jag skriver om ekonomin utifrån vad jag gjort i över ett årtionde: byggt programvara och programvaruteam inom olika branscher. AI förändrar grunden för arbete, konkurrenskraft och offentliga tjänster. Finland kan leda omställningen, men bara om offentliga satsningar riktas mot inhemsk kompetens på ett sätt som faktiskt förstår vad som görs.

En fungerande ekonomi i AI-eran är inte en slogan. Det är substans: kompetens som överlever omställningen, företag som kan bygga på finsk och europeisk infrastruktur, och en stat som upphandlar teknik på sina egna villkor.

Lärande

Finlands styrka har alltid varit dess människor och deras kunnande. I AI-eran måste bildningen förbli sömlös — från småbarnspedagogiken till arbetslivet — så att ingen lämnas efter i en omställning som redan pågår. Annars samlas AI:s produktivitetsvinster hos en liten grupp medan resten ser sitt arbete förändras utan verktyg att hänga med.

Utbildning är inte en kostnadspost som trimmas när budgeten stramas åt. Det är den centrala infrastrukturen i hela ekonomin efter AI-omställningen. Nedskärningar i undervisning, bibliotek, yrkesutbildning och vuxenutbildning betalas tillbaka tiofalt när arbetsmarknaden ändras snabbare än människor hinner lära sig nya saker.

Sömlös bildning betyder att vägen hålls öppen — mellan skolor, mellan jobb, mellan livsfaser. AI gör den vägen oerhört mycket viktigare. Det land som håller vägen öppen för alla får tillgång till hela sitt folks potential. Det är en starkare grund än någon annan konkurrensfördel.

Frihet

Frihet i AI-eran är inget abstrakt. Det är frågan om dina data, din kommunikation och din vardag förblir dina när merparten av infrastrukturen runt dem ägs av någon annan. Integritetsskyddet är grundfallet — men den bredare frågan är om medborgerliga rättigheter överlever en teknik som skalar övervakning till alla, nästan gratis.

Jag har under min karriär byggt programvara i miljöer där reglerna kring data tas på allvar — bank, säkerhet, reglerade system. Den erfarenheten gör en sak uppenbar: integritet och medborgerliga rättigheter skyddar sig inte själva. De skyddas av lagar, av upphandlingsbeslut och av människor i riksdagen som kan läsa ett tekniskt förslag och säga om det gör det som påstås.

Att trygga friheten i AI-eran kräver ärlighet om avvägningarna. Massövervakning, utvidgad användning av biometriska identifierare och automatisk meddelandekontroll är inte neutrala verktyg som väntar på att användas klokt. De omformar förhållandet mellan medborgare och stat. Riksdagens uppgift är att sätta gränserna innan verktygen byggs — inte debattera dem i efterhand.

Digital självständighet

Finland och Europa måste kontrollera sin egen digitala infrastruktur. Jag är huvudinitiativtagare till medborgarinitiativet om digital självständighet. Med det kräver vi att Finland minskar sitt beroende av ett fåtal utländska leverantörer av digitala tjänster.

Finlands offentliga förvaltning är starkt beroende av exempelvis amerikanska hyperscalers — Amazon, Microsoft och Google. Den geopolitiska risken med detta beroende har ökat kraftigt sedan 2022. Finska och europeiska alternativ finns: UpCloud är ett konkret exempel på en högpresterande inhemsk molntjänst som offentliga organisationer kan välja redan idag. Jag förespråkar uppdelning av offentlig IT-upphandling, prioritering av öppen källkod och beaktande av krisberedskap.

Digital självständighet handlar också om dataportabilitet och att undvika inlåsning till leverantörer. Offentliga data som skapats med offentliga medel bör vara portabla och lagras på ett sätt som hindrar utländska stater från att missbruka dem.

Kyrkslätt

Jag är kommunfullmäktigeledamot i Kyrkslätt. Det innebär att jag är med och beslutar om kommunens budget, planläggning, serviceavtal och infrastruktur — beslut som direkt formar hur det är att leva här. De flesta av dessa beslut fattas utan större offentlig uppmärksamhet, och det är precis då det spelar roll vem som är i rummet och vad de förstår.

De frågor jag driver hårdast lokalt är desamma som jag skriver om nationellt: digitala tjänster som faktiskt fungerar för invånarna snarare än bara kryssar i en upphandlingsruta, planläggning som bygger på Kyrkslätts geografi i stället för att motarbeta den, och kollektivtrafik som förbinder kommunen i stället för att lämna hela stadsdelar beroende av bil.

Kyrkslätt är en tvåspråkig kustkommun som växer snabbt i kanten av Helsingforsregionen. Den har verkliga tillgångar — strandlinje, natur, en blandad gemenskap — och verkliga påfrestningar: en intäktsbas som har svårt att hålla jämna steg med behoven och ett järnvägskorridor som spelar stor roll för hur hela regionen utvecklas. Lokalpolitiken här är inte småpolitik.